Spretiga rader och röda löv

image269

Har kommit på att min blogg ger ett väldigt spretigt, nästan schitzofrent uttryck, så pass att jag känner att jag måste förklara mig (jag är vid mina sinnens fulla bruk). Mina egna favoritbloggar är sådana med genomgripande tema och snygga, vältagna kort. Men jag har svårt att hålla en enhetlig stil eftersom jag experimenterar så mycket med mina redigeringsprogram och nya tekniker och fina typsnitt, att jag inte bara kan hålla mig till en enda. Det är likadant med kläder och inredning. Mina kläder kan vara jeans och t-shirt med converseskor en dag,  klänning med ballerinaskor eller pumps nästa eller varför inte mixade secondhandfynd.

Inredningen är gärna vit och romantisk, men också modern på sina ställen och jag gillar varma, varma budoirliknande sovrum med heltäckningsmatta. Snacka om velig själ. Men det är nog för att jag ser skönheten i det mesta. Dessutom får man anpassa sig efter situationen. Känner t.ex att jag inte alltid kan ha på mig det som faller mig in på jobbet inte för att vi har klädkod utan att det känns fånigt att klä sig "för mycket".

I vår förra lägenhet, som var byggt på 50-talet, bestod vårt hem till stor del av second hand prylar, gärna från samma årtionde. Nu när vi har en fräschare lägenhet, ganska nyrenoverad, tar den lite enklare, moderna stilen över, och det är väl S glad för.
Mitt drömboende är ett gammalt funkishus med svindlande trappa med vitlackade trappsteg och fyrkantiga, små men välplanerade rum. Då skulle jag fylla huset med en personlig mix av mönstrat-vitt, gammalt-nytt, exklusivt-budget och det skulle finnas färska snittblommor i varje vas. Snacka om att sväva iväg i det blå, men det är faktiskt min stora dröm, trots att jag nog skulle nöja mig med ett litet radhus med grön täppa. Det är bara att konstatera att jag inte är någon lägenhetsmänniska, jag bor hellre en bit utanför stan med familj, katter och kanske en liten hund.
Summa summarum är att jag är en väldigt velig tjej med ett hjärta som bankar för mycket, men mest mitt hem, mina lurviga monster och min (inte så lurviga) sambo.

Kommentarer
Postat av: Sandra

Vilket härligt och personligt inlägg. Tycker för övrigt väldigt bra om din blogg (fast det visste du nog redan) :) Ha en trevlig helg!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback